Det går framåt

Vi börjar bli lite piggare nu.

Svininfluensan var relativt lindrig för Tommys och min del. Mer som en kraftig förkylning eller lindrig influensa. Vi är trötta och hängiga, och en sån sak som att laga mat känns som ett maratonlopp, men det går. Eller för Tommy i alla fall. Det är han som varit piggast och skött markservicen i den mån han orkat. Idag är jag piggare, så vi får se vad jag mäktar med.

Det var ungarna som drabbades värst av detta.
De hade över 40 graders feber, yrade, hallicunerade, åt och drack inget på ett par dagar utan att man tvingade dem (Jonte skrek i högan sky när vi ens närmade oss med ett glas, så honom fick vi böna, be, skrika åt och tillslut tvinga i vatten, vilket han ändå spottade, eller kräktes upp i vilket fall)!!
Tobbe tog emot det som bjöds. Nu är båda uppesittande och orkar både äta och dricka (hurra!).

Torrhosta från helvetet har vi fortfarande lite till mans. Kommer i attacker.
Tror dock (inte alla har vaknat än) att vi är så gott som feberfria allihopa idag. Har vi feber är den inte så hög i alla fall.

Det är den där luriga lunginflammationen som man bävar för nu. Den som ska komma som en blixt från klar himmel ett par dagar efter tillfrisknande och slå ut lungor på 24 timmar...eller vad det nu var jag läste häromdagen.
Men det är förståss mikroskopisk risk att det ska hända oss.

Fast i den här familjen brukar vi......eller mest jag......drabbas av allt som inte så många andra drabbas av så....Kan nämna struplocksinflammation (jag), hjärnhinneinflammation (virus, jag), myom (jag), pneumothorax efter svår dubbelsidig lunginflammation (jonte), nekros i myomen (jag). Till detta kan vi lägga alla de vanliga sakerna som barnsjukdomar, körtelfeber, njur- och gallstensanfall, astma och lunginflammationer. Men ingen av oss har brutit några ben!!..eller...jo...Tommy bröt visst ett par revben en gång......

Eventuellt (låter knäppt, men jag vet verkligen inte!) har jag också en rätt ovanlig sjukdom som kallas Adult Stills Disease, men det är så osäkert.
Kan ha varit ett mycket ovanligt virus som ger exakt samma symptom (jag hade febertoppar med frossa på över 41 grader i tre veckor där alvedon inte hjälpte alls. Sänkan låg på närmare 300. Jag hade så höga antal vitablodkroppar att man misstänkte leukemi men det var det inte, Hade tjocka kakor av koagulerat blod under hinnorna i ögonvitorna (jag såg verkligen ut som the crypt ceeper!). Fick underhudsblödningar som inte kliade i form av milimeterstora utslag på vissa delar av huden främst bröst, rygg, armar och ansikte, svullna ömma leder och väldig värk i just armbågslederna, för att nämna några symptom).

Var inlagd på sjukhus och utsattes för mycket plågsamma djurförsök under en vecka innan en infektionsläkare av en slump (han hade just varit på en konferans där man diskuterade stills och dess symptom) ställde diagnos, gav mig cortison och jag blev frisk på bara några timmar!

Efter ytterligare 1,5 års utredning hos reumatolog, kunde man ändå inte med säkerhet säga att det verkligen VAR Stills.......Man kan nämligen ha symptomen bara en gång. Eller bli jättesjuk ofta...så som sagt...jag vet inte om det var/är stills...!
När jag läser om sjukdomen och om de som drabbats, känner jag igen så mycket från barndomen som ockå stämmer. Fruktansvärd växtvärk, överrörlighet i lederna, otaliga lunginflammationer, extremt låga blodvärden, mycket problem med urinvägsinfektioner mm...Har dock inte känt nått liknande igen tack och lov, så jag hoppas ändå på det där ovanliga viruset istället. Detta var 2003.

Ja ni fattar...!

Vi bidar vår tid. Läser och ser mycket TV. Tar det lungt helt enkelt, och tids nog har jag nog ork för ett vanligt inlägg igen:)

Over and out