Pappa var spelman, och jag tyckte om när han spelade dragspel när jag var där.
Jag fick också en lillebror när jag var 9 år, och även om vi inte växt upp tillsammans, betydde, och betyder han mycket för mig:)
Förra veckan damp det ner ett stort kuvert i brevlådan. Det var från min bror Per och hans fru Lotten.
De hade städat ur gammalstugan på pappas gård, och hittat teckningar och annat jag skickat till pappa.
Oh, vad jag blev glad. Det betydde mycket att få se allt, även om jag glömt bort alla teckningarna:)
Jag ser på handstilen att det är min mormor som hjälpt mig skicka dem.
Här var en av teckningarna. Det fanns också påskhälsning och annat smått och gott i brevet.
Vi sitter vid min mormor och morfars köksfönster. Armen som skymtar, i rutig kavaj, är min morbrors. I hans knä satt min kusin, C. Mormor står bakom kameran:)
I dag är det 10 år sedan min pappa gick bort, alldeles för ung, bara 58 år.
Han fattas mig.....
Over and out
8 kommentarer:
Hej Susanne!
vilka fina minnen, förstår att du blev glatt överraskad av en sådant där minnespaket i brevlådan...
Vilket fint inlägg. Stor kram till dig!
Susanne
Jag säger som Tidsmästarinnan. Vilket fint inlägg.
Du måste ha blivit tårögd när du öppnade brevet.
Kram Annica
Tack för ett fint inlägg som berörde. Får en att tänka på att uppskatta allt det man har i livet. Man behöver påminna sig då och då.
Kram Jennie
Hej! Just nu har jag en tävling på min blogg där du kan vinna en valfri Lunafigur. Kolla in om du har lust!
Kram Malin
Ja det var ett sorgens år för 10 år sen omen va fort dom har gått. Och sån liten söt bäbis.
Svägersk
Förstår att en tår föll för detta brev och vilken kärt av de att spara och skicka till dig.
Blev så rörd blev jag av detta inlägg.
Jag har en annan historia gällande min pappa...men det får mig att tänka på honom just nu.Livet är kort och man ska ta vara på det och uppskatta varje dag!!
Ha en bra dag
Kram Malin
Hm...min pappa lever. Tror jag...Eller nä, det vet jag, men vi hörs väldigt sällan. Han är världens snällaste men har svårt att ta sig i kragen och hör sällan av sig.
Hej där
Så fint att få den skatten som betyder extra mycket när man förlorat någon nära alldeles för tidigt. Jag vet, min mamma blev bara 57. Jag värdesätter högt de minnen som finns kvar.
Kram!
Skicka en kommentar