Inrednings surr

Igår kväll ringde söta rara Annica från Degerfors.
Hon är sambo med min kusin Tony och ett fullblods proffs när man kommer till inredning!!
Hon jobbar som butikssäljare och dekoratör på en möbelaffär.
Snacka om att förena nytta med nöje!!

Naturligtvis hade hon massa roliga förslag på hur vi kunde göra i stugan:-)
Väntar med spänning på broschyrer och förslag som hon ska skicka med posten i dagarna.

Vi pratade om annat också och det gick snabbt bort någon timme.
Önskar vi kunde ses oftare.
Men nu blir det mer raka vägen till dem när de lämnar Degerfors för Stockholm. DÅ måste vi VERKLIGEN se till att åka ner och hälsa på!!!!
Anton och Alva som deras barn heter växer ifrån oss, och Jonathan börjar få problem med att komma ihåg vad de heter och vilka de är.
Ve och fasa!!!
Tobias minns ju förståss, men han är ju 12!

Annica påminde mig om en rolig sak som jag nästan glömt att Jonathan sa förra sommaren (2005) när han och jag satt på tåget hem från Degerfors. Han skulle i dagarna fylla 4 år...

Jag och barnen hade varit hos Tommys syster i 14 dagar, varav Tommy var med sista veckan. Sen skjutsade han och Tobias mig och Jonte till Degerfors där vi stannade i tre dagar medan de fortsatte på scoutläger.

På tåget:
Jonte: Kommer Tobbe vara hemma när vi kommer hem?
Mamma: Nä. Tobias och Pappa kommer hem om en vecka. De ska ju vara på läger nu.
Jonte funderar en stund och säger sen högt och ljudligt:
Jonte: Har jag träffat min pappa någon gång?
Mamma: Jamen lilla du. Det är ju bara tre dagar sen, och vi bor ju med pappa i samma hus!!
Jonte funderar en stund till och säger sen högt och klart:
Jonte: Nepp....det kommer jag inte ihåg!

Jag skämdes ihjäl och folket på tåget trodde nog att jag var en sån där mamma som undanhåller mitt barn från sin pappa, och jag fick en del sneda halvsura blickar från mannen på andra sidan gången.......

Ung-dj......;-)

Over and out